Sverige är ett land med hög innovationskraft och ett föredöme vad gäller samhällsbygge och välfärd. I rapporten Rethinking government - doing things differently kan vi få våra positiva föreställningar om Sverige bekräftade – men samtidigt inse att vi delar oerhört stora utmaningar inom exempelvis offentlig verksamhet med våra konkurrentländer.

Studien har genomförts genom djupintervjuer med representanter för regeringar i 17 länder och har kombinerats med en omfattande studie med 1200 beslutsfattare.

Utmaningen i den ekonomiska turbulensen är att balansera och stabilisera statsbudgetarna. Det känner vi till. Därutöver behöver vi hitta lösningar på nyckelfrågor som att hitta rätt kompetens och skapa förnyelse, säger Jan Sturesson, Globalt ansvarig för offentlig sektor inom PwC, som skrivit rapporten. [¹] Den som går stark in i framtiden är den som klarar att reformera offentlig verksamhet.

Att tänka nytt och bedriva förändring är inte det som var och en mest förknippar med samhällets institutioner. En slutsats att det är så är att de kompetenser som ska driva utvecklingen är väldigt lika. En annan orsak är att man helst tillämpar befintliga beprövade lösningar i stället för att använda nya tillvägagångssätt som passar problemen som de ser ut idag, eller i morgon. De individer och grupper som ska tillföra nyskapande är i de flesta fall i samma ålder, har liknande utbildning, har ungefär samma referensramar och samma föreställning om hur man löser problem. Och det är svårt att lyfta sig själv i håret.

I själva verket vet alla, och det har forskningen visat gång på gång, att om personer i ett team har olika kunskap och perspektiv blir resultatet mer oförutsägbart och kreativt än om personerna i teamet är väldigt lika i utbildning och bakgrund.

Gång på gång hörs i debatten röster som menar att vi måste bli bättre på att anställa personer med utländsk bakgrund i Sverige. Visst, det är en synpunkt. Men varför inte vända på steken? Hur ska vi kunna tillgodose behoven av nytänkande, nya lösningar och ny kompetens? Svar – Genom att använda all tillgänglig kompetens i landet. Genom att skapa heterogena team. Genom att våga skapa nya angreppssätt i stället för att välja bland de gamla. Genom att engagera personer med utbildning och yrkeserfarenhet från andra länder.

Det gör vi inte i idag i den omfattning vi borde. Det är sorgligt att vi inte förmår engagera personer som är välutbildade och erfarna professionella från andra länder att bidra till den utveckling vi såväl behöver. Ta till exempel den s.k. Stockholmsparadoxen. Stockholm ses som en stad som utmärks av kreativitet, tolerans och mångfald. Å andra sidan förmår regionen inte att använda sig av det humankapital som finns hos den invandrade befolkningen. Det gäller särskilt inom offentlig sektor.[²]

Tänk ”Innovation genom mångfald”! Det finns stora behov av förnyelse och utveckling på flera håll i svenska samhället. Samtidigt går välutbildade och begåvade personer med utländsk bakgrund arbetslösa i Sverige. Vi behöver bli bättre på att lösa utmaningar i samhället där utvecklingskraften, idéerna och kapaciteten saknas. Vi gör oss själva en stor tjänst genom att sammanföra organisationer med stora utvecklingsbehov med arbetslösa personer som har utländsk kompetens.Resultatet är att nya perspektiv, helt nytt tänk och att helt nya lösningar uppstår. Välkommen till en förvånande framtid.

¹ www.psrc.pwc.com
² Använd kompetensen, Stockholms läns landsting (TMR), Rapport 5:2011

Världen över syns protester mot höga matpriser. I Indien pucklade en man på jordbruksministern under en protest i november mot höga matpriser. Matpriserna i Indien har stigit med 80% på sex år. En bidragande orsak till de stigande priserna i Indien är exporten av mat.

I Bolivia och Peru har lokalbefolkningen på många håll inte längre råd att äta quinoa fast det odlas runt hörnet. Priset rusar i höjden på grund av efterfrågan på världsmarknaden. Och quinoan säljs till dem som betalar bäst.

Det produceras för närvarande för lite mat helt enkelt. Enligt FN behöver världens matproduktion öka med 70 procent till år 2050. Vi måste samtidigt ta med i beräkningen att många länder pga klimatförändringar kommer producera mindre mat i framtiden.

Ansvaret för en högre produktion av livsmedel landar därför bland annat på länder som Sverige. Men här går utvecklingen åt fel håll. Enligt LRF så minskar matproduktionen sedan 1995 och Sverige är importberoende av de flesta jordbruksvaror förutom spannmål. Importvärdet för livsmedel 2008 uppgick till 88 miljarder kronor medan exportvärdet utgjorde 48 miljarder kronor. ¹

Därför driver vi ett projekt i Uppland för att pröva nya grödor som kan bli ny mat. Det finns ett antal grödor som är mer hälsosamma, bättre för miljön, gör hög avkastning, som är mer ekonomiskt lönsamma och som kan odlas i Sverige.

Det kan finnas olika skäl att vi inte odlar dessa grödor här. En del saker växer inte på våra breddgrader. Ett annat skäl är tradition. Ett tredje skäl är att vi kan för lite om dessa växter.

Samtidigt finns i Sverige ett stort antal personer med utländsk kompetens som kan bidra med kunskap, nya idéer och eget arbete inom jordbruket. Det är bara det att dessa personer i skrämmande hög grad är arbetslösa. Idag saknas kontaktytor mellan landbygdens näringar och utlandsfödda personer som vill ut på landet.

I vårt projekt anställde vi sju personer från olika delar av världen med kvalificerade kunskaper inom jordbruk och livsmedel. Ingen av dem hade under sina år i Sverige satt sin fot på en svensk gård. Här har vi en fantastisk resurs som kan bidra till den utveckling vi behöver i det svenska lantbruket. Vi har en miljon hektar obrukad åkermark i Sverige! Fler grödor och fler personer på fälten ger mer föda.

Vi måste ge alla som bor i Sverige en möjlighet att bidra till den här utvecklingen.

¹ Svenska bönder är redo att möta en förväntansfull marknad

Vi medverkade 19 okt 2011 på RUFS-konferensen som Stockholms Läns Landsting (SLL) anordnade angående läget i Stockholm för att tala under rubriken Rekrytera kompetensen.

Vi har jobbat i tio år med olika samhällsutvecklingsfrågor och slås av hur länge vi i Sverige har diskuterat samma saker och gjort utredningar i ämnet mångfald utan att man egentligen ser någon skillnad. Vi kan nog prata om det i evighet och fortsätta kartlägga hur det ser ut och göra fler och fler planer utan att något händer.

Att ha en mångfaldsplan är viktigt, men varför ser man så lite handling och verkliga resultat? Är det just för att vi pratar utan att ta frågan på riktigt allvar? Kan det vara så att vi inte haft tillräckligt med uppmärksammade incidenter i samhället på olika nivåer för att vi ska ta mångfald och diskriminering på riktigt allvar? Eller kan det faktiskt vara så att vi ännu inte förstår att mångfald är en möjlighet i både affärslivet och samhällsbyggnaden och inte bara något som vi pliktskyldigt och av etiska skäl behöver jobba med som en sidoaktivitet? Det tror och hoppas vi så klart inte men frågan är berättigad.

Vi presenterade hur vi jobbar med mångfald och innovation. Utifrån vår erfarenhet av olika samhällsutvecklingsprojekt på både landsbygden, i staden och i olika miljö och tillväxtsatsningar så vet vi att en av de mest effektiva metoderna för innovation är att jobba utifrån ett mångfaldsperspektiv. Om offentliga sektorn tar sina mångfaldsplaner på allvar och inser behovet av nya grepp i samhällsbyggandet så finns stora möjligheter att göra skillnad både vad gäller smartare samhällslösningar i kombination med ökad delaktighet från alla grupper i samhället. Det vill vi gärna vara med och bidra till.

Ett lästips om samhällsinnovation är boken ”Kuwaharas dass och andra lösningar på stora samhällsproblem” av författarna Stefan Fölster och Fabian Wallén.

Se mer om läget i Stockholm i rapporten ”Använd kompetensen!” som lanserades i samband med eventet.

Svensk miljöpolitik har byggt väldigt mycket på de 16 miljökvalitetsmål som beskrivs i miljömålsportalen. Till dessa miljökvalitetsmål kopplades delmål som utgjorde det operativa verktyget för måluppfyllelse. En uppfattning som delas av de flesta är att miljöarbetet hittills inte givit de resultat man hoppats på. Det är fortfarande så efter ca tio år med miljökvalitetsmålen att de flesta mål inte är uppnådda och många anses svåra att nå.

Man har genom fördjupade utvärderingar vunnit nya insikter om att på flera områden är återhämtningstiden längre än man tidigare trott. Dessutom är det inom vissa områden svårt att få nyckelaktörer engagerade och att dra åt samma håll. Några röster har också sagt att miljökvalitetsmålen är svåra att förhålla sig till och för samhällets aktörer att utgå ifrån i sitt eget miljöarbete.

Som ett led i att åtgärda det som man uppfattar som brister har regeringen alltså skapat ett nytt mål – generationsmålet. Man säger att det nu introduceras ett modernare och mer effektivt miljömålssystem. Generationsmålet har funnits med som begrepp i miljöpolitiken sedan sent 90-tal men tidigare inte haft någon tydlig roll. Nu förväntas generationsmålet bli vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet lyder:

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser

Detta är ambitiöst. Man kan se det som att man gjort det så stort och svårt att det blir en vision och näst intill orealistiskt. Alternativt kan man se det som att man nu tar ett seriöst grepp för att hitta de viktigaste utmaningarna och fokusera på de omställningar som verkligen är nödvändiga för att vi skall kunna nå det uppfordrande generationsmålet och därmed miljökvalitetsmålen. Fler röster har sagt att vi måste bort från myndighetsstyrning och låta generationsmålet koppla ihop alla våra politikområden och engagera lokal och regional nivå samt inte minst näringslivet.

Ytterligare en nyhet är att man nu ersatt delmålen med etappmål. Det nya med dessa etappmål är att det är regeringen som efter behandling av en nyinstiftad parlamentarisk beredning tar beslut om dessa etappmål med mycket kortare intervall än som var fallet med delmålen.

I vilken utsträckning detta kommer att lyckas återstår att se. Med den inblick som vi skaffat oss, genom vårt samarbete med Naturvårdsverket i den inledande fasen runt generationsmålet, så känns det absolut som att det finns stora möjligheter till ett förnyat miljöarbete med större genomslag i samhället.

Vi har själva redan börjat tänka samhällsomställning...

Pressen på samhällets organisationer att ägna sig åt samhällsinnovation ökar. Det handlar om att anpassa hur vi arbetar i samhället till en ny verklighet. Då infinner sig frågan – Hur gör man det?

Det räcker inte att tillämpa kända lösningar för samhällets behov. Hur hittar vi de arbetssätt idag som ersätter gårdagens lösningar med morgondagens? Det är dags att tänka innovation och design inom samhällsområdet. Innovation och design handlar inte bara om den materiella världen. Att tänka Design inom samhällsutveckling är att skapa innovativa lösningar som passar behoven och dess unika förutsättningar.

Jaha – har vi inte alltid gjort det?

Vi säger ofta att något är innovativt när vi använder någoti ett nytt sammanhang. Ett exempel är att använda datorspel för utbildning. Det kan fungera alldeles utmärkt. Men ibland räcker det inte med att ta en befintlig idé och använda den i ett nytt sammanhang utan vi behöver hitta radikalt nya lösningar. En möjlighet är att använda Design Thinking.

Stefan Fölster och Fabian Wallén är aktuella med boken Kuwaharas dass och andra lösningar på stora samhällsproblem och ställer i den frågan om det finns nya angreppssätt på samhällsproblemen. Boken ger exempel på personer som med kreativitet och engagemang och entreprenörskap levererar nya oväntade lösningar.

Den bästa förklaringen vad Design Thinking är som jag hört är i jämförelsen med Decision Thinking. Att ta beslut (Decision Thinking) handlar om att välja den för tillfället lämpligaste lösningen av alla tillgängliga lösningar. Design Thinking däremot utgår från att vi ofta behöver lösningar som är genuint nya.

”The design attitude … is concerned with finding the best answer possible, given the skills, time, and resources of the team, and takes for granted that it will require the invention of new alternatives. …The decision attitude is in the unrealistic position of assuming that good design work has already taken place, even though that is usually not the case.”

Managing as Designing by Richard Boland and Fred Collopy, p. 6

Ansvariga samhällsutvecklare kan bereda väg för en helt nya lösningar och alternativ genom att anamma mer av detta angreppssätt.

You may not know this about us, but we’re into drawing. We rely heavily on sketching as a tool for facilitation, particularly when we dig into analyzing the root causes of an issue or when we create logic models.

Therefore we’re always on the look out for new, good software that can be used to develop the conceptual maps we like to draw. For all the tools out there, the market has yet to create one that does our work well. In the past I've tinkered with the following that are worth mentioning.

• Cacoo.com is a new online drawing package, and I like it for the fact that it's free and you can share drawings with collaborators.
• Google Docs has come out with a drawing package, and you can collaborate on drawings as well, but I haven't tested it out for OpenEye’s purposes yet.
• I'm still attracted to Bubbl.us because it's aesthetically pleasing to look at, pretty fast, and also collaborative. And it has an interesting way of exporting the diagram into a text-based outline that I like. My colleague in OpenEye, Tomas Erlandsson, worked with it in a client situation and built a pretty big root cause map. But he told me he got “a little frustrated on the alignment and the arrows being connected just at one node and that the boxes can’t be rezised manually. But I like the overall feel and the outline feature.”
• There are some good mind map tools, but since mind mapping in practice has some strictures attached to it (such as ideas emanate from a main, middle concept, whereas the work we do uses a main concept that emanates from the left or right. That said, I like Mind42.com, and it may be flexible enough to use in a pinch for OpenEye’s type of work.

One feature we look for in tools like the ones above is the ability to print the concept maps at large scale with no print degradation. We hate to get deep into a facilitation wherein we’ve drawn a very large root cause diagram or logic model only having to retype the entire thing into another software package just so we can print it.

I’ve had very good luck in this respect with a package called Inspiration. It has printing capabilities built in so that you can either export a PDF which could be turned into a poster at Kinkos, or you can even print out a tile version of the map on 8.5 x 11 or A4 paper which can be taped together to form a poster. Since it’s an application that runs on your computer and not a website, you have control over an outline version of the diagram and complete control over fonts, shapes, and re-arrangement of diagram elements. The downside of Inspiration is that it’s not online and you can bring in collaborators to draw with you.

Being able to print at a large scale quickly and economically is a major challenge for a visual designer who work in the field or at client sites. Many times maps get too big for regular printers or even projecting on a wall. Many maps get too big for regular printing making documentation and also projecting an image a problem. For that reason an overwhelming majority of the root cause maps (not program design maps) we do with our clients are redrawn in Illustrator just so that we can divide the map in several parts.

OpenEye’s Desired Tool: Impact Designer

Ideally, we would like a tool that handles maps with several layers. When we facilitate our process with clients we build two visual depictions: a root cause diagram and an actual program design. The program design is a visual response to the root cause diagram and should be linked to the actual targeted issues in the root cause analysis. Last year we actually worked on a tool concept and developed an interaction design that could fulfill these needs. The most interesting conceptual feature of our ideas was a 3D approach that seemed to provide a very interesting approach to working in several layers.

It would be very appealing if a tool could visually represent clear links between targets from a root cause analysis and allowed for a visual program design to depict the hitting of those targets. The illustration to this post is a snap shot from our tool design. We’d welcome a collaboration with a partner or partners to develop a modern tool for logic mapping and stronger conceptual program design maps. Our philosophy is that the drawing, collaboration and output features should be easy, but also represent the whole thinking process to drive better programs and more innovations.

This the third in a series of posts wherein we lay out tips for augmenting the success of your logic modeling. In tip 1 we talked about embracing logic modeling as a process rather than an event, and the importance of involving people. In tip 2 we remarked the benefits with making an analysis with precision and quality. In this tip, we look at the actual purpose of the model.

Tip 3. Build a model for learning

A logic model is an effective tool for quickly communicating the desired mechanism of a program or project. It is usually a one page graphic illustration that is easy to review. While using visuals is a true strength of logic modeling, there is also a risk to be aware of. Graphics sometimes become a crutch for program designers to use language that is all-embracing, bridging different options for progress in ways that sound good rather than serving as a precise design for realistic impact. I'm sure you can remember seeing utopian depictions of programs within logic models others have shared with you.

Don’t let the benefits of using a logic model deceive you in accepting easy-to-agree-upon models that are vague, ambiguous or reflecting wishful thinking.

Use logic models as a precise description of the change mechanisms that will create impact based on your mandate, reach and resources. Remember, your logic model is the base for the most vital tool in strategic work; the monitoring and evaluation (M&E) plan. Clear descriptions lead to better evaluations (more on this in tip 5).

When a logic model reflects a strong theory of the assumed effects and outcomes it will help you confirm or reject your theory as your project or program work unfolds. But this will only occur if you sketch out a precise model. Utopian, all encompassing models are not well suited to driving quality M&E plans.

Next tip: Sketch several scenarios